Svensk ordbok 2009, webbversion
verb trängde trängt, pres. tränger
träng·er●ofta med partikel t.ex.fram, före
ta sig (fram) genom att tränga undan andra
Nolltränga sig före i könde försökte tränga sig fram till podiet○äv. bildligthan lyckades i karriären genom att tränga sig fram○spec.med partikelnpå
ta kontakt (med ngn) utan att ta hänsyn till att det kan vara besvärande
grannarna ville inte tränga sig på mitt i släktkalasettränga sig (fram/före/på) (ngnstans)sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. þrängia sik